Min start på 2020 - En av de bästa kvällarna i mitt liv

Hej fina! Tänkte det var dags för mig att ta tag i bloggen igen. Tycker ju verkligen det är kul men tar inte så mycket bilder nu för tiden, dels för att jag jobbar 8 till fem måndag till fredag plus att det är så sjukt mörkt ute. Och sen orkar jag aldrig riktigt ta fram datorn och blogga, och blogga från mobilen tycker jag är sååå tråkigt hehe.

MEN, nytt år - nya möjligheter, så nu tänkte jag försöka köra på med bloggen igen! Så tänkte börja med att skriva om hur mitt år börjat.

De här två bilderna ovan tog jag på kvällen den 18 januari. Det var en lördag och på dagen hade vi haft utbildningar och workshops på jobbet, en rolig men lång dag så var ganska trött på kvällen. Åkte iallafall hem till frugan tillsammans med henne och vi gjorde oss iordning, smed om till festkläder för middag på Stora Hotellet. Vi skulle vara där med jobbet som en avslutning på hela dagen, middag, festligheter och så prisutdelning.

Igår var det exakt 1 år sedan jag började på mitt nuvarande jobb och innan jag började på det hade jag varit sjukskriven ett par månader innan, runt jul, sedan dog morfar i januari 2019 och jag började trivas allt sämre på mitt gamla jobb. Så att få nytt jobb där allt kändes bra, kollegorna, cheferna osv, det var en sån lättnad. Framför allt med såna tider jag vill ha, dagtid måndag till fredag. Har jobbat kvällar, helger och till och med skift innan och inget passar mig så bra som dagtid så var väldigt lättad över att jag hittade ett jobb så snabbt med det kravet jag hade. Var väldigt nöjd och glad.

Har från dag 1 på detta jobbet trivs otroligt bra, tycker det är KUL att gå till jobbet vilket också har gjort att jag har sluppit min ångest nästan (!) helt och hållet. Jag minns att jag aaaalltid hade söndagsångest inför mitt förra jobb, grät på kvällarna för jag inte ville gå dit. Kan egentligen inte sätta fingret på VARFÖR men det kändes inte bra helt enkelt. Men på detta jobbet har jag aldrig haft någon söndagsångest, visst det är klart att jag känt att det hade varit skönt med lite mer helt osv som jag tror de flesta känner. Men har aldrig mått DÅLIGT över att det kommer en ny jobbvecka utan mer varit peppad. Älskar arbetsuppgifterna, mina kollegor, cheferna, sammanhållningen. Så har hela tiden försökt att verkligen visa detta, att jag är sjukt tacksam att ha ett jobb som jag faktiskt tycker är kul att komma till.

Iallafall, åter till den 18 januari. På kvällen var vi som sagt på Stora Hotellet med jobbet för att käka middag och bara ha det trevligt! Och sen var det även prisutdelning till Årets kundtjänstmedarbetare. Medan nomineringen lästes upp satt jag och kollade på alla kollegor, super-förväntansfull, tänkte och tänkte och var så spänd på vem som skulle kunna vara den som vinner. Och helt plötsligt säger dom MITT NAMN?! Alltså jag var så chockad. Haha. Inte chockad på det sättet att jag inte tyckte jag skulle vinna eller så för har höga mål på jobbet och ser alltid till att nå dom, så jag är absolut värd det, det kan jag stolt säga. Alla ställde sig upp och kollade på mig och började applådera och jag blev så chockad, jag satte handen för ansiktet och började gråta, såklart haha är så sjukt blödig. Sen gick jag fram och skulle försöka hålla något slags tacktal men ta nervös, skakig, chockad, blödig och så några vinglas på det, det blir inte mycket kvalitet i det där tacktalet alltså ;-)

Jag grät så himla mycket. Dels såklart för att jag var så SJUKT glad och stolt. Men också tror jag för att allt kom över mig på en och samma gång liksom. Trivdes som sagt inte på mitt förra jobb, och sen har jag verkligen försökt ge allt på detta jobbet och verkligen försökt visa att jag trivs, visa hur mycket jag gillar mitt jobb, försökt vara så hjälpsam som möjligt, lära mig så mycket som möjligt, visat arbetsglädje och engagemang helt enkelt. Och att då få ett liksom bevis på att det faktiskt har visat sig och att det lönar sig, det gjorde mig så jäkla glad och tacksam.

Var ganska rädd när jag sa upp mig från förra jobbet för jag hade ingen aning om vad jag skulle jobba med istället, men tänkt vad bra det blev, och hur bra jag mår nu jämfört med på mitt gamla jobb. Ibland måste man våga för att vinna, som man brukar säga.

Tvivla aldrig på er själva och er egen förmåga! Tror man på sig själv så kan man nog fasen fixa allt <3

Egentligen hade jag tänkt att skriva om resan till Österrike också bland annat i samma inlägg, men kände att detta inlägget blev långt nog hehe :-)

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229